Forskare i Norge tror sig ha hittat lösningen på IBS

En norsk forskare hävdar att han har hittat den bästa behandlingen för de som lider av IBS.

– Det här är en sensation, säger Magdy El-Salhy, överläkare och professor emeritus vid universitetet i Bergen. För patienten Miriam Ekelund, 43, blev det räddningen.

– Jag är en helt ny person i dag, säger hon.

Miriam Ekelund fick diagnosen celiaki (glutenintolerans) sista året på gymnasiet och när hon tog bort gluten märkte hon att hon mådde mycket bättre.

Efter gymnasiet fick hon så småningom jobb inom bistånd och arbetade en period i Sydsudan.

Det var här mardrömmen började, när hon upptäckte att hon hade fem olika parasiter i hela kroppen. Miriam behandlades med parasitdödare och stora mängder antibiotika, något hon använt mycket i barndomen på grund av ständigt ont i halsen.

”Antibiotikan förstörde min tarmflora”

Men den här gången innebar den kraftiga antibiotikakuren att hon drabbades av en infektion i tjocktarmen – och hon ordinerades ännu mer antibiotika som behandling. Infektionen kallas Clostridioides difficile.

– Jag tror att antibiotikan förstörde min tarmflora, säger Miriam Ekelund till VG.

Väl hemma i Norge träffade Miriam läkare som konstaterade att hon hade IBS, något en mängd svenskar lider av.

– Vid den näst senaste undersökningen hade 13,8 procent av befolkningen i Sverige IBS. I dag är det ungefär hälften så många som får diagnosen IBS jämfört med för fem år sedan, eftersom kriterierna har ändrats, säger mag- och tarmdoktorn Greger Lindberg, adjungerad professor i gastroenterologi och hepatologi vid Karolinska Institutet.

– Jag visste inte ens vad det var, säger Miriam Ekelund.

Så påverkas kroppen av antibiotika

Rasmus Goll, forskare och överläkare på universitetssjukhuset i Tromsö, har forskat mycket kring hur antibiotika påverkar kroppen.

– Antibiotika är en behandling som dödar de oönskade bakterierna i kroppen som gör oss sjuka. Tyvärr förstör den även goda och friska bakterier vi har i våra kroppar, säger han och ser en tydlig koppling till Miriam Ekelund, som fått i sig mycket antibiotika under livet.

– Det är helt klart att om man får antibiotika kan det sätta spår på bakteriefloran.

Fekal transplantation: ”En sensation”

Forskaren Rasmus Goll påpekar ändå att det som vanligtvis är svårt med att behandla tarmsjukdomar är att man helt enkelt inte vet vad som har orsakat sjukdomen.

– Vi vet att vid Clostridioides difficiles tarminfektion är teorin att det beror på antibiotikan man tar. Det löser sig nästan av sig självt när man introducerar en frisk bakterieflora vid fekal transplantation, säger Goll.

Fekal transplantation är när du tar avföring från en frisk donator och sätter in den i en sjuk patient. På så sätt introduceras nya och friska bakterier i en sjuk tarmflora.

Forskaren säger också att patienterna givetvis måste behandlas med antibiotika om de behöver det, och biverkningarna kan behandlas även i efterhand.

Magdy El-Salhy är överläkare och professor emeritus vid universitetet i Bergen. Han har forskat om fekal transplantation för IBS-patienter och har nyligen publicerat sin senaste forskning inom området.

I forskningsartikeln framgår att de som fått en fekal transplantation genom studien för två och tre år sedan fortfarande har god effekt av detta.

– Vi tror att vi har hittat botemedlet mot IBS med fekal transplantation. Vi ser att hälften av de som fått behandling hos oss har blivit helt friska, andra hälften har förbättrats avsevärt. Det här är en sensation, säger El-Salhy.

Professorn tror också att hans forskning kan bana väg för fekal transplantation för att behandla andra sjukdomar än IBS.

– Vi har tagit fram en egen metod för hur vi genomför transplantationen, som skiljer sig från tidigare forskning. Vi tror att den här metoden kan ge resultat även för andra sjukdomar, säger forskaren.

Detta är Fekal transplantation

• Fekal transplantation (FMT) är en metod där friska bakterier från tarmfloran hos en individ överförs till en mottagare för att återställa tarmfloran.

• Genom att samla de friska bakterierna från donerad avföring kan dessa återskapa balansen.

• Transplantationen kan genomföras på flera olika sätt, till exempel genom koloskopi, lavemang, kapslar eller magsond.

• Transplantationen används för att motverka sjukdomar som Clostridium Difficile Infection (CDI), Irritable Bowel Syndrome (IBS), förstoppning, kolit och andra tarmsjukdomar.

• Eftersom andra alternativ än antibiotika eftersöks för att bota tarmsjukdomar har FMT blivit en mer uppmärksammad metod.

Effekten av fekal transplantation för IBS drabbade

• 125 personer med IBS deltog i norska studien.

• 38 personer fick placebo, 42 personer fick 30 gram donatoravföring och 45 fick 60 gram donatoravföring.

• Två år efter transplantationen svarade 26,3 % av de som fick placebo, 69,1 % av de som fick 30 gram donatoravföring och 77,8 % av de som fick 60 gram donatoravföring att de mådde bättre.

• Tre år efter transplantationen svarade 27,0 % av de som fick placebo, 64,9 % av de som fick 30 gram donatoravföring och 71,8 % av de som fick 60 gram donatoravföring att de mådde bättre.

Källa: Gastrojournal.org

Tips för god tarmhälsa

• Ät nyttigt och varierat, och mer obearbetad mat. Tarmfloran kommer att påverkas av din kost.
• Fibrer är känt för att vara bra för matsmältningen.
• Probiotika som Biola eller andra typer av mjölksyrabakterier är bra och hälsosamma bakterier för tarmen.
• Fänkål som har en kramplösande effekt på mage och tarm och minskar gasbildning i tarmkanalen.
• Maskros som stimulerar matsmältningen och bidrar till magens välbefinnande genom dess probiotiska effekter.
• Citronmeliss lugnande och är kramplösande vid magbesvär. Stödjer matsmältningen och bidrar till den normala funktionen hos tarmkanalen vilket bidrar till välbefinnande.
• Pepparmynta stödjer produktionen av matsmältningsvätskor, särskilt galla, vilket gör örten till ett bra matsmältningsmedel. Genom sin inflammationshämmande verkan och lugnande effekt på tarmen lindrar örten även diarréer samt gaser. Kramplösande effekt på mage och tarm.

Källa: Forskarna Ýrr Mørch och Rasmus Goll

Artikeln är ett utdrag från Aftonbladet skriven av Emil K Lagnelius, Dávvet Bruun-Solbakk/VG