Fredrik Nyströms 6 forskningsbaserade hälsoråd som går mot strömmen
Fredrik Nyström är professor i internmedicin vid Linköpings universitet och har bedrivit forskning i över 30 år inom områden som metabolism, fetma och hjärthälsa. I en intervju hos TV4 Nyhetsmorgon presenterade han en serie oväntade levnadsråd baserade på sina forskningsresultat – råd som ofta utmanar traditionella hälsomyter Nedan följer Nyströms centrala punkter, tillsammans med förklaringar och de vetenskapliga argument han lyfter fram för varje råd.
1. Välj fett framför kolhydrater
Enligt Nyström är fett en bättre energikälla än kolhydrater för viktkontroll och mättnad. Kolhydratrik mat driver upp kroppens insulinproduktion, vilket i sin tur kan leda till ökad fettinlagring – särskilt kring mage och lever (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Fett- och proteinrik mat mättar däremot bättre, så man känner sig nöjd längre och riskerar inte samma blodsockersvängningar som av snabba kolhydrater. Nyström hänvisar till studier och klinisk erfarenhet som visar att kolhydrater generellt “mättar dåligt” och att ämnesomsättningen tenderar att bli lägre om man äter en fettsnål, kolhydratrik kost jämfört med en lågkolhydratkost (LCHF), framförallt efter att man har gått ned i vikt (Nedsatt tolerans för kolhydrater – Diet Doctor). Detta innebär att det kan vara enklare att behålla eller sänka vikten med en kost med mer fett och mindre kolhydrater (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Som exempel nämner Nyström att han själv kan byta ut en vanlig lunch mot en näve nötter och en kopp kaffe när han vill gå ner i vikt (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Resonemanget är att en sådan måltid är rik på nyttiga fetter, ger mättnad och inte triggar insulin i samma utsträckning som en kolhydratrik måltid, vilket understöds av hans forskning om mättnad och metabolism.
2. Undvik bantning
Nyström menar att man inte ska banta i onödan, eftersom det i längden kan vara mer skadligt att jojobanta än att ha några kilos övervikt. Han hänvisar till fenomenet “fetmaparadoxen”, där forskning visat att personer med lätt övervikt ibland har bättre hälsoutfall än normalviktiga. I medelåldern kan det till och med vara en risk att vara helt normalviktig, säger Nyström, då vissa data tyder på att ett BMI strax över normalintervallet är kopplat till lägre dödlighet (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Till exempel påpekar han att ett BMI runt 28 (motsvarande lätt övervikt) statistiskt sett är förenat med lägre dödlighet än ett BMI under 25 (inom "normalvikt") (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Detta tar enligt honom bort en stor börda från många som oroar sig för att de är “lite tjocka”. Nyström säger rentav att “banta kan vara farligare än övervikt” (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna), med hänvisning till att upprepade viktnedgångar och viktuppgångar innebär stress för kroppen och kan rubba ämnesomsättning och hormoner. Hans råd är därför att inte fokusera för mycket på strikta dieter ifall man bara har måttlig övervikt – lite “hull” kan vara ofarligt eller till och med gynnsamt för hälsan i jämförelse med att ständigt jaga kilon upp och ner.
3. Drick rödvin
Ett av Nyströms mer överraskande råd är att måttliga mängder rödvin kan vara bra för hälsan. Han sammanfattar forskning som indikerar flera positiva effekter av 1–2 glas rödvin om dagen. Bland annat visar en av hans egna studier att ett glas rödvin till maten sänker blodsockret snabbare efter måltid, särskilt när vinet kombineras med en hälsosam Medelhavskost (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Effekten beror på alkoholen i vinet – i en experimentell studie såg man att deltagare som drack ett glas vin till en kaloririk måltid (t.ex. en stor hamburgare) fick lägre blodsockernivåer efteråt jämfört med när de drack alkoholfritt vin (Ny studie; rödvin sänker blodsockret och stillar hungern - Diabetes Wellness Sverige). Samtidigt uppmättes lägre nivåer av hungerhormonet ghrelin, vilket antyder att vinet bidrog till ökad mättnadskänsla (Ny studie; rödvin sänker blodsockret och stillar hungern - Diabetes Wellness Sverige). Nyströms forskning har även tittat på långsiktiga effekter: I en undersökning över några månader fann man ingen viktuppgång hos dem som drack ett till två glas vin dagligen, något som kopplas till att alkoholen ökade deltagarnas energiförbrukning marginellt (Fredrik Nyström - Linköpings universitet).
Utöver blodsockereffekten nämner Nyström att rödvin kan förbättra blodfetterna. I en studie uppmättes hela 15 % lägre halt av det “onda” LDL-kolesterolet hos vindrickare som drack dagligen, jämfört med en nykter kontrollgrupp – en så pass stor förbättring att den normalt bara skulle kunna åstadkommas med läkemedel (Ny studie; rödvin sänker blodsockret och stillar hungern - Diabetes Wellness Sverige). Även blodtrycket kan påverkas positivt: måttliga mängder alkohol har i vissa studier kopplats till lägre blodtryck nattetid hos personer som dricker ett glas vin till maten regelbundet, jämfört med absolutister. Sammantaget menar Nyström att evidensen pekar på kardiovaskulära fördelar med ett litet dagligt intag av rödvin. Givetvis poängterar han att måttlighet är avgörande – ungefär ett glas per dag för kvinnor och två glas för män lyfts fram som en lagom mängd i de studier han refererar till (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Överskrider man dessa mängder kan alkoholens negativa effekter väga över. Nyströms poäng är att för dem som redan tycker om ett glas vin till maten kan detta vanemässiga, måttliga intag ha vissa hälsovinster enligt forskningen.
4. Snusa om du gillar det
Ett annat kontroversiellt råd från Nyström är att det kan vara okej att snusa – särskilt i jämförelse med alternativet att sluta nikotin helt och hållet om man redan är snusare. Han baserar detta på egen forskning om vad som händer i kroppen när man slutar tillföra nikotin. Resultaten var oväntade: hos personer som tvärt slutade med snus såg man att vikten ökade och kolesterolvärdena försämrades markant efteråt (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). “Alla resultat gick åt fel håll”, säger Nyström om den studien (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Detta innebär att de vanliga riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom – som övervikt och högt kolesterol – blev sämre efter snusstopp. Orsaken kan vara att nikotin normalt dämpar aptiten och ökar ämnesomsättningen något; när man slutar snusa ökar aptiten och ämnesomsättningen sjunker tillbaka, vilket leder till viktuppgång och ogynnsamma förändringar i blodfetterna. Nyström såg i en akutstudie att stort nikotinintag via snus endast gav en måttlig blodtrycksstegring och kortisolhöjning, ungefär i paritet med effekten av att dricka en kopp kaffe (Fredrik Nyström - Linköpings universitet). Samtidigt gav snuset ingen mätbar positiv effekt på blodsocker eller hungerhormon vid måltid (Ny studie; rödvin sänker blodsockret och stillar hungern - Diabetes Wellness Sverige).
Nyströms råd “snusa om du gillar det” kan tolkas som att den som redan snusar inte nödvändigtvis behöver sluta av hälsoskäl – i varje fall inte ur ett strikt metaboliskt perspektiv. Det är ett kontroversiellt uttalande som strider mot traditionella folkhälsoråd, men Nyström betonar att man bör väga in vad som händer vid ett nikotinstopp. För många rökare som vill sluta kan snus dessutom vara ett mindre skadligt alternativ än cigaretter, och det kan hjälpa dem att undvika den viktuppgång som ofta kommer efter rökstopp. Observera att Nyström inte påstår att snus är nyttigt i sig, utan att det kan vara ett “lättare last” än rökning och att ett abrupt nikotinuppehåll kan ha ovälkomna bieffekter på vikt och hälsovärden. Hans fynd pekar alltså på att nikotinfritt liv inte automatiskt innebär bättre metabol hälsa på kort sikt, om nikotinbortfallet leder till kompensatoriska förändringar som viktuppgång.
5. Träna inte för hårt
När det gäller motion rekommenderar Nyström att man visserligen rör på sig – men att undvika alltför intensiv träning under lång tid. Extrem uthållighetsträning kan nämligen öka risken för vissa hjärtproblem. Nyström hänvisar till data från Vasaloppet (det klassiska 90 km skidloppet) som visar att personer som åkt många Vasalopp löper ungefär tre gånger högre risk att drabbas av förmaksflimmer (hjärtat hamnar i oregelbunden rytm) jämfört med de som inte tränat lika hårt (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Förmaksflimmer är ett tillstånd som kan leda till stroke och andra komplikationer, och det är vanligare hos äldre – men här ser man alltså en ökad förekomst hos extremtränande medelålders personer. Orsaken tros vara att hjärtmuskeln påverkas av långvarig hård träning: en väldigt låg vilopuls kan vara tecken på att hjärtat har förstorat sig för att anpassa sig till träningen, och ett förstorat hjärta är inte alltid en fördel ur hälsosynpunkt (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Nyström påpekar att en viss ”lagom” nivå av motion förvisso är bra för hälsan generellt, men att man inte bör träna mer än nödvändigt för att må bra. Att tävla med sig själv i extremuthållighet kan ge motsatt effekt på hjärtat än den man avser. Hans råd blir därmed att motionera regelbundet men lyssna på kroppens signaler och inte överdriva träningsdosen – lagom är bäst även i träning. Detta råd går emot trenden att ”ju mer desto bättre” inom träning, och Nyström stöder det med forskning på elitmotionärer där riskerna med överträning framträder.
6. Hoppa över frukosten
Slutligen rekommenderar Nyström något som strider mot ett av de mest inrotade råden, nämligen att skippa frukosten emellanåt. Hans forskning visar att kroppens nivåer av hormonet kortisol är naturligt höga på morgonen (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Kortisol är ett stresshormon som bland annat hjälper till att mobilisera energi (höjer blodsocker och fettsyror) inför dagens start. Nyström menar att om man direkt på morgonen fyller på med en kolhydratrik frukost, kan det vara onödigt eller till och med negativt eftersom kroppen redan har höga energinivåer i omlopp tack vare kortisolet (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Istället kan man låta bli att äta frukost och därmed förlänga nattens fasta. Denna metod – att äta dagens första mål senare – är en form av periodisk fasta som blivit populär, och Nyström pekar på studier där de som hoppar över frukosten ofta gick ner mer i vikt än de som åt frukost som vanligt (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). Viktminskningen kan bero på ett lägre totalt kaloriintag under dagen och bättre insulinkänslighet när kroppen får längre återhämtningsperioder utan mat.
Nyström föreslår alltså att periodisk fasta kan vara fördelaktigt för vissa, genom att låta kroppen vila från mat under en längre period av dygnet. Många oroar sig för att missa frukosten, men enligt Nyström och de studier han refererar till är det inte farligt att vänta med att äta tills man verkligen känner hunger senare på dagen. Tvärtom kan energi- och hormonnivåerna vara mer stabila. Hans råd är att lyssna på kroppen: känner man sig pigg på morgonen finns inget tvång att äta tidig frukost. För personer med exempelvis hög blodsockerproblematik eller övervikt kan det vara värt att testa effekten av att hoppa över frukost några dagar i veckan och se om det underlättar viktnedgång eller välmående. Nyström betonar dock att detta råd – liksom de övriga – naturligtvis ska anpassas efter individens egen situation och i samråd med medicinska rekommendationer.
Avslutande ord
Fredrik Nyströms sammanfattade levnadsråd går på flera punkter stick i stäv med traditionella hälsorekommendationer. Poängen han gör är att dessa råd inte är tagna ur luften, utan grundade i empiriska studier och observationer han samlat under tre decennier som forskare. Genom att lyfta fram dessa fynd vill Nyström nyansera debatten om hälsa – kanske behöver vi inte ha så strikta regler för kost och träning som det ofta påstås. Det är viktigt att notera att Nyström förordar måttlighet och balans: hans bok heter inte för inte “Radikalt lagom”. Råden ovan ska läsas som ett alternativt perspektiv baserat på vetenskapliga resultat, inte som uppmaningar till extrembeteenden. Att äta fettrik mat, dricka ett glas vin eller hoppa över enstaka frukostar handlar i hans mening om att minska onödig hälsostress och leva lite friare, utan att för den skull äventyra hälsan – kanske till och med tvärtom förbättra den. Nyströms slutsatser har väckt starka reaktioner i hälso-Sverige, och det återstår att se hur etablerade myndigheter och experter ställer sig till hans rön (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna). För den enskilde kan dock dessa råd erbjuda en befriande syn på hälsa: basera dina vanor på vad som fungerar för dig och vad seriös forskning visar, snarare än på slentrianmässiga “sanningar”.
Källor: Intervju med Fredrik Nyström i TV4 Nyhetsmorgon och artikel på TV4.se (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna) (Vin, snus och ingen frukost? Här är professorns råd som vänder upp och ner på hälsomyterna); sammanfattningar av Nyströms forskning i media och publikationer.
Lämna en kommentar