Dålig symtom på matsmältning, hur förbättrar man den samt hur det fungerar
Vad är matsmältning och hur fungerar den?
Matsmältning är processen där maten bryts ner till molekyler som är tillräckligt små för att absorberas och användas av kroppen. Genom en rad steg kan kroppen extrahera och absorbera viktiga näringsämnen som proteiner, fetter, kolhydrater, vitaminer, mineraler och andra viktiga komponenter för överlevnad.
Matsmältningssystemet börjar i munnen med tuggning och frisättning av saliv som innehåller enzymer som hjälper till att bryta ner matpartiklar till enklare molekyler. Bolus av delvis smält mat går sedan vidare till magsäcken där ytterligare matsmältning sker innan den går vidare till tunntarmen där det mesta av absorptionen sker. Här behövs ytterligare matsmältningsenzymer som utsöndras från bukspottkörteln för att bryta ner näringsämnena till ännu mindre enheter som kan absorberas av blodet.
Därefter går matsmältningen vidare till tjocktarmen eller tjocktarmen där vatten avlägsnas från material som blivit över från matsmältningen innan det elimineras genom avföring. Under detta skede hjälper vissa bakterier också till att producera vitaminer och bryta ner fibrer som inte tidigare brutits ner under matsmältningen.
I slutändan bidrar matsmältningen till att förse vår kropp med energi och viktiga byggstenar så att den kan fungera ordentligt samt till att förhindra att oönskade invasiva mikroorganismer kommer in i våra kroppar - obearbetade livsmedel som snabbt bryts ner när de når våra system.
Recipe 1.0t med matsmältningsfokus. Praktisk att ta med. Droppa ca 30 droppar i ett glas vatten efter måltid.
Matsmältningsproblem
Symtom
Dålig matsmältning kan orsaka en rad olika symtom, bland annat buksmärta, illamående, kräkningar och förändringar i avföringens frekvens eller konsistens. Vissa personer kan också uppleva gas och uppblåsthet, halsbränna eller matsmältningsbesvär. I vissa fall kan matsmältningsproblem till och med leda till blod i avföringen.
Beroende på den bakomliggande orsaken kan matsmältningssymptomen vara lindriga till allvarliga och kan omfatta återkommande anfall. Vanliga orsaker till matsmältningsproblem är bland annat matintolerans eller allergier, inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, infektion av virus och bakterier, och gastrointestinala tillstånd som irritabel tarm (IBS) samt vissa mediciner.
Vanliga tecken och symtom på dålig matsmältning är bland annat kramper eller smärta i buken efter att ha ätit, uppblåsthet, överdriven gasbildning, förändringar i aptit eller sug, diarré som är frekvent eller ihållande, att känna sig mätt för snabbt när man äter, illamående efter att ha ätit, sällan avföring som innehåller fett på grund av att galla utsöndras i tarmarna för att bland annat smälta fetter, kräkningar som är frekventa, viktnedgång på grund av dåligt näringsupptag. Dessutom kan vissa personer drabbas av anemi på grund av att de inte kan absorbera tillräckligt med järn genom maten medan andra kan drabbas av trötthet eftersom de saknar viktiga näringsämnen eller hormoner som frigörs när maten smälts korrekt.
Om något av dessa symtom blir för allvarligt är det viktigt att kontakta en läkare direkt eftersom många former av matsmältningsproblem kan vara allvarliga om de inte behandlas korrekt. Läkare brukar rekommendera livsstilsförändringar som att undvika vissa livsmedel och öka träningstiden om man misstänker att en patient har symtomgivande matsmältningsstörningar. Medicinering kan vara nödvändig för att minska inflammation, hantera smärtnivåer och förbättra tarmmotiliteten beroende på enskilda fall och expertis från en läkare bör alltid sökas när man har att göra med gastrointestinala besvär.
Orsaker
Matsmältningsproblem uppstår när maten vi äter inte smälts ordentligt och kan påverka olika delar av matsmältningsprocessen. Vanliga orsaker till matsmältningsproblem är bland annat att man äter för mycket, ändrade kostvanor, stress, matallergier, bakterie- eller virusinfektioner och otillräckliga enzymer.
Obalanserat kostintag av fibrer och kolhydrater är en primär orsak till matsmältningsbesvär. Att äta stora måltider innebär en extra påfrestning på kroppens förmåga att bryta ner och ta upp näringsämnen. För lite fibrer och för många raffinerade kolhydrater kan leda till förstoppning. Överdrivet överseende med sockerrika livsmedel leder ofta till uppblåsthet och andra obehagliga symtom.
Förändringar i kosten, t.ex. övergång från en fiberfattig kost till en kost med mycket grönsaker eller övergång från att äta kraftigt bearbetade livsmedel till nyttigare helfoder, kan orsaka matsmältningsproblem till en början när kroppen anpassar sig. På lång sikt kan dock denna förändring minska symtomen med tiden när din tarm börjar absorbera nyttiga vitaminer som finns i fullvärdig mat bättre.
Stress har en betydande inverkan på matsmältningen; ökade kortisolnivåer leder till långsammare matsmältning med färre sekret från körtlar som kantar magen, vilket resulterar i matsmältningsbesvär, illamående eller till och med kräkningar på grund av irritation av magsäcken.
Matallergier kan också påverka matsmältningen. När matintolerans uppstår åtföljs den vanligtvis av matsmältningsstörningar som uppblåsthet, diarré eller förstoppning, mer än vad man skulle förvänta sig efter en måltid som intas med visst obehag. Detta beror på att utan enzymer har våra kroppar svårt att bryta ner proteiner som finns i vissa livsmedel, inklusive mejeriprodukter och ägg.
Slutligen leder virus som Norovirus eller bakterier som salmonella till kräkningar och diarré på grund av att de förekommer i kontaminerade livsmedel, vilket återigen pekar på vår oförmåga att bryta ner dem utan en ordentlig enzymproduktion i kroppens celler, som är nödvändiga för att vi ska kunna koppla ihop oss med vitalitet i naturens överflöd.
Hur kan man förbättra sin matsmältning?
Förbättring av matsmältningen börjar med att se till din tarms hälsa. Att äta en balanserad kost som är rik på fibrer, hälsosamma fetter, komplexa kolhydrater och prebiotiska/probiotiska livsmedel är viktigt för att förbättra matsmältningen. Att dessutom dricka mycket vatten och utöva regelbunden fysisk aktivitet bidrar till att hålla matsmältningssystemet igång.
Införandet av naturliga kosttillskott som ingefära, pepparmynta och probiotika kan också ge ytterligare stöd till tarmhälsan och kan bidra till att minska obehag i samband med matsmältningsproblem. Att införliva yoga, djup andning eller meditativa aktiviteter i din dagliga rutin kan bidra till att minska stressnivåerna som kan förvärra symtomen.
Om du lider av magsår eller sura uppstötningar är det dessutom viktigt att fokusera på att undvika livsmedel som kan förvärra dessa tillstånd; såsom kryddor, stekt mat, choklad och koffein. Det finns specifika livsmedel som anses gynna områden som påverkas av matsmältningen; till exempel hallon som innehåller tanniner - relaterade till att kontrollera bakterietillväxten i tarmen - och grönkål som innehåller antioxidanter som är kända för att motverka inflammation i mag-tarmkanalen. Vissa teer som maskrosrot, Pepparmynta eller Hal Alm kan också ha lugnande effekter på en upprörd mage.
Att eliminera bearbetade livsmedel från kosten är nyckeln till att förbättra tarmhälsan, så försök att inkludera mer färska produkter som frukt och grönsaker i dina måltider i stället för att förlita dig starkt på färdiglagade måltider eller mellanmål. Det kan vara fördelaktigt att äta mindre portioner under dagen i stället för stora måltider som kan påverka matsmältningen negativt (noggrannhet krävs när man experimenterar med nya produkter som påstås underlätta matsmältningen). Att ta steg mot en hälsosam livsstil kommer alltid att vara fördelaktigt oavsett vilket stadium av matsmältningsproblem du står inför - det kan till och med vara nödvändigt att rådgöra med en specialist om symtomen kvarstår oförändrade i över två veckor.
Finns det medicin mot dålig matsmältning?
Ja, det finns flera mediciner som kan hjälpa till med dålig matsmältning. Vanliga mediciner är bl.a. antacida, H2-receptorblockerare, protonpumpshämmare och kosttillskott med matsmältningsenzymer. Antacider neutraliserar magsyra och kan ge omedelbar lindring av halsbränna eller matsmältningsbesvär, men de kan också störa absorptionen av andra läkemedel. H2-receptorblockerare minskar produktionen av vissa syror i magsäcken i upp till 12 timmar genom att blockera histaminreceptorerna i kroppen. Protonpumpshämmare (PPI) verkar för att minska produktionen av magsyra och skydda slemhinnan i magsäcken och matstrupen från skador orsakade av sura återflöden. Slutligen innehåller kosttillskott med matsmältningsenzymer enzymer som hjälper till att bryta ner matmolekyler till mer lättsmälta former; dessa enzymer kommer ofta från vegetabiliska eller animaliska källor. Genom att ta lämpliga mediciner och genomföra livsstilsförändringar kan man inte bara hjälpa till att lindra symtom som är förknippade med dålig matsmältning utan också förbättra den allmänna matsmältningshälsan och välbefinnandet.
Kosttillskott
Vad är kosttillskott för dålig matsmältning?
Kosttillskott för dålig matsmältning är ämnen som är avsedda att förbättra matsmältningshälsan och matsmältningsprocesserna - såsom absorption, assimilering, produktion av enzymer och användning. De kan sträcka sig från en enda ingrediens som probiotiska bakterier till mer komplexa kombinationer av ingredienser som riktar sig mot olika aspekter av matsmältningen. Dessa kosttillskott tas vanligen oralt eller appliceras lokalt och ger en rad fördelar, bland annat förbättrat näringsupptag, förbättrad balans i tarmfloran, ökad utsöndring av matsmältningssafter och bättre smältbarhet av mat, för att nämna några.
Enzymer kan vara användbara för att hjälpa till med nedbrytningen av livsmedel, vilket gör det möjligt för dem att senare absorberas i blodomloppet. Växtbaserade fibrer som psylliumskal kan ge mer volym åt avföringen och hjälpa till att lindra förstoppning, medan örtmediciner som pepparmyntsolja kan hjälpa till att slappna av mag- och tarmkanalens muskler och hjälpa dig att bibehålla en normal transiteringstid. Prebiotika uppmuntrar tillväxten av nyttiga mikroorganismer i tarmen genom att förse dem med födokällor som de livnär sig på, vilket bidrar till att hålla din tarm frisk samtidigt som det stödjer den allmänna matsmältningen.
Att använda kosttillskott är ett effektivt sätt att hantera symtom i samband med dålig matsmältning och få lindring utan att behöva ta mediciner eller tillgripa kirurgi. Det är dock bäst att kontrollera med din läkare innan du tar någon typ av kosttillskott eftersom vissa ingredienser har varit kända för att interagera negativt med vissa mediciner så det lönar sig att vara försiktig snarare än att experimentera blint på egen hand med tanke på bristen på definitiv medicinsk forskning om många produkter som gör anspråk på att behandla matsmältningsproblem.
Vanliga frågor och svar om matsmältning
Hur vet man om man har problem med matsmältningen?
Vanliga varningssignaler för matsmältningsproblem är återkommande buksmärtor eller kramper, uppblåsthet, gaser, illamående och kräkningar, frekvent förstoppning eller diarré, aptitförändringar som plötslig viktnedgång eller viktökning samt trötthet. Om något av dessa symtom kvarstår under flera veckor utan förklaring är det viktigt att konsultera en läkare som är specialiserad på matsmältning.
Vad händer om man har dålig matsmältning?
Dålig matsmältning kan leda till en rad obehagliga fysiska och psykiska symptom, till exempel matsmältningsbesvär, uppblåsthet, förstoppning, diarré, huvudvärk, utslag och trötthet. Dålig matsmältning kan orsakas av att man äter för snabbt eller på språng, inte tuggar maten ordentligt, stress eller ångest och konsumerar bearbetade livsmedel som är svåra att smälta.
Om matsmältningen inte fungerar korrekt blir det svårare för kroppen att bryta ner maten effektivt och låta viktiga näringsämnen frigöras i blodet. Detta kan leda till undernäring om viktiga mineraler och vitaminer inte tas upp. Dåligt upptag av kostfetter kan också påverka hjärnans funktion och orsaka förvirring eller känslomässig instabilitet.
Dålig matsmältning leder till näringsbrist som påverkar många andra system i kroppen och skapar en dominoeffekt, t.ex. hudproblem och kroniskt trötthetssyndrom (CFS). För att se till att ditt matsmältningssystem fungerar optimalt är det viktigt att övervaka din kost och se till att du får i dig tillräckligt med fiberrika färska frukter och grönsaker samt probiotikabaserade livsmedel som yoghurt med levande kulturer. Att dricka mycket vätska hjälper till att hålla allting flytande genom matsmältningskanalen medan det är viktigt att undvika stress för att hålla både det mentala och fysiska välbefinnandet starkt.
Varför får man matsmältningsproblem?
Matsmältningsproblem kan orsakas av livsstilsfaktorer som stress, brist på motion eller en ohälsosam kost som innehåller bearbetade livsmedel som innehåller ohälsosamma fetter och konserveringsmedel. Dålig kost kan också leda till en obalans i bakterierna i din tarmmikrobiom, vilket har en direkt effekt på din matsmältning och din allmänna hälsa. Dessutom kan vissa mediciner bidra till matsmältningsproblem. Låga nivåer av magsyra kan också förhindra en korrekt matsmältning vilket leder till matsmältningsbesvär och andra problem som t.ex. läckande tarmsyndrom.
Är havregryn bra för matsmältningen?
Havregryn är ett näringsrikt och fiberrikt livsmedel som kan bidra till en sund matsmältning. Det finns bevis för att havregrynsgröt kan bidra till att förbättra matsmältningshälsan genom att minska symtom som förstoppning och diarré, samtidigt som det ger viktiga näringsämnen som kroppen behöver för att fungera optimalt. Havregryn innehåller kostfiber som hjälper till att reglera tarmrörelser och lindra problem med matsmältningen. Det finns andra komponenter i havregryn som betaglukan, vitaminer, mineraler och antioxidanter som också kan gynna matsmältningssystemet genom att avlägsna gifter, förbättra balansen i tarmfloran och sänka inflammation.
Att äta havregrynsgröt kan bidra till att upprätthålla regelbundenhet i tarmen eftersom det är rikt på olösliga fibrer som främjar rörelsen av avfall genom tarmen i en jämn takt, vilket förhindrar att hård avföring eller lös avföring uppstår för ofta eller över tid. De lösliga fibrerna som finns i havre kan också vara fördelaktiga för personer med IBS (Irritable Bowel Syndrome) eftersom de ökar avföringens volym och ger den mer vattenhållande kapacitet, vilket underlättar passage av avföringen.
Dessutom är havregryn till fördel för personer som lider av ulcerös kolit på grund av dess antiinflammatoriska egenskaper som har visat sig minska inflammation i samband med sjukdomar som gastrit och sura uppstötningar. Dessutom syresätter dess höga järninnehåll blodcellerna vilket gör det användbart för tjocktarmshälsan överlag.
Vad ska man äta för att få bättre matsmältning?
Att välja rätt livsmedel kan göra stor skillnad när det gäller att bibehålla ett hälsosamt matsmältningssystem. Att äta mat som är lättsmält, fiberrik och innehåller gott om viktiga näringsämnen kan hjälpa din kropp att hålla sig näringskrävande och fungera ordentligt.
Att äta fiberrika livsmedel är en av de viktigaste sakerna du kan göra för matsmältningen. Frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, nötter och frön ger alla nyttiga kostfibrer för bättre matsmältning. Frukter som äpplen, päron och apelsiner är särskilt rika på lösliga fibrer, som hjälper till att dra in vatten i tarmarna och mjuka upp avföringen. Grönsaker som brysselkål, broccoli och spenat innehåller också nyttiga mängder olösliga fibrer som bidrar till regelbundna tarmrörelser.
Fermenterade livsmedel som kimchi, surkål och yoghurt hjälper också till att hålla balansen i tarmen genom att tillföra probiotiska bakterier. Probiotika främjar en hälsosam bakteriemiljö i tarmen för att motverka inflammation som annars kan orsaka obehagliga symtom som uppblåsthet eller förstoppning. En balanserad dos probiotika kan vara fördelaktig om du lider av matsmältningsbesvär eller om du vill stärka immuniteten.
Omega-3-fettsyror från källor som lax eller sardiner kan förbättra matsmältningen genom att öka produktionen av antiinflammatoriska föreningar i tarmen . Källor som olivolja är också rika på enkelomättade fetter som håller kvar vatten i tarmarna för att lättare kunna tas upp i blodet.
Örter och kryddor som ingefära, pepparmynta och fänkål är också bra för att lindra matsmältningsbesvär på grund av deras antiinflammatoriska effekter*. De är till och med kända för att stimulera sekret som spelar en viktig roll för att bryta ner matpartiklar så att de blir lättare att bearbeta.
